måndag 16 februari 2009

Terrier vs Whippet

En tidig morgon förra veckan åkte jag ut med Miki på ett stort fält tillsammans med kompisarna Myra, Quince & Ylva. Myra är som bekant av rasen dvärgpinscher, Ylva är en borderterrier och Quince är även han en whippet. Eller även han... jag ska nog snarare säga att Miki är även hon en borderterrier. För hennes favoritkompis är förvånande nog Ylva! De brottas, kampar, morrar, välter varandra och naggar varandra i nackskinnet. Ylva jagar Miki runt runt med ett högljutt drevskall, tills Miki "ger sig" och så får Ylva "fälla henne" och brottningen är igång igen. Så kan dom hålla på hur länge som helst.

Är Miki och Quince själva ute så, jaja, då går det väl an att springa med honom! Men är Ylva med så är det bara hon som gäller. Ibland tror jag Miki är en liten terrier innerst inne (eller ytterst ute kanske). 

Varför utnyttja den stora ytan av ett fält när man kan brottas på plats?

"Okej, kom igen kompis, jag fintar dig lätt!" (Myra har hittat harbajs.)

Tillslut fick vi faktiskt koppla en av "terriersarna" för tillsammans jagade de stackars whippet Quince med ett tvåstämmigt drevskall *skäms*

Ja jag säger då det! Hon är för härligt min lilla primadonna.
Allt är roligt, allt är bra och livet är till för att levas fullt ut!

4 kommentarer:

Helena och Quince 16 februari 2009 22:29  

Jajamensan. De är onda terrirar, båda två. Fast min Q måste nog lära sig lite mer i livets hårda skola. Visst är det bra att vara snäll, liksom, men det får ju vara måtta på allt :)

Sara och Miki 16 februari 2009 22:32  

Onda och onda. Det är nog de vänligaste terriar jag någonsin träffat, både den äkta och den oäkta =) Och jo, lite fler schäferdunkar gör nog susen för lille Q =)

Veronica 17 februari 2009 15:30  

haha länge sen ja hörde ordet ond om någon. trodde d va ett ord man använde till riktigt elaka typer :) Miki o Ylva ä ju bara terrieriga. Quince får hålla sig till sina röda kompisar, kanske han o Ådi kan kissa ikapp.

Ellen 18 februari 2009 18:51  

hahaha... Vilket FINT inlägg Sara :-) Och hallå.. Queenie behöver definitvt schäferdunks. O terriersmällar. O terrier-rådjurs-rivningar. Hur ska det annars bli HUND av den lille blåe näsan? Miki och Ylva gör honom en tjänst, de offrar sig för laget helt enkelt. Det är ju inte för att de tycker att det är roligt eller nått, oohnej, inte terrierflickorna inte...