söndag 6 april 2008

Tacksamhet!


Idag är det ett år sedan vi förlorade Disney, 1 år gammal. En ny liten krabat har nu kommit in i vårt liv och det trodde jag nog aldrig då. Så chockad, rädd, ledsen och hopplös man kände sig då för ett år sedan så trodde jag aldrig jag skulle våga igen.

Men en sak slog mig när jag & Miki var ute i skogen igår och hon rusade runt som en fullständig vettvilling över stock & sten, snubblade genom gräset och flög över marken. Det är faktiskt ett under att hon inte slår ihjäl sig under de turerna, men samtidigt är det ju därför jag har har henne hos mig, för att få uppleva den glädjen i varje språng! Jag kan aldrig vara säker på att jag får ha henne hos mig imorgon, jag har insett att allt kan hända, det kan hända under ett kort ögoblick, och därför har min tacksamhet växt.

När jag går där i skogen och håller andan när hon kommer farande så kan jag bara inte oroa mig för att hon ska skada sig, jag måste vara tacksam över att hon lever och har livsglädje! Lämnar hon mig imorgon så ska jag iallafall ha upplevt så mycket glädje som möjligt. Flummigt värre kanske, men så känner jag.

Varje dag jag får ha tillsammans med denna lilla Miki är för mig ovärdelig och jag hoppas att de dagarna ska bli väldigt väldigt många!

Du är saknad Disney!

4 kommentarer:

Anonym 6 april 2008 19:15  

har man vinthundsvalp/unghund får man nog lära sig att elva med skräcken, samtidigt är det ju det som är tjusningen att se deras explosivitet och fantastiska rörelser! Vi tänker på Lilla Disney idag! Pussa lilla Micki från oss!
Buskvarna flickorna

Emilia 6 april 2008 19:52  

Vi skickar våra varmaste tankar till er! Självklart måste hundar få springa, busa, hoppa, "flyga". Jag tror att alla "föräldrar" känner likadant när "barnen" ger sig ut på egna äventyr... och står på öronen. Man får hoppas att de iaf litegrann lär sig av sina misstag.

Olga da Polga 6 april 2008 20:25  

Det är kanske det som är kärlek...att älska, glädjas, oroas... och göra allt man kan för att ge varandra varje liten minut och upplevelse ...

Kram på er och Miki och vackraste lilla Dis

Ursula Andersson 24 april 2008 08:59  

En vacker och symbolisk bild med tassavtrycken som våra älskade småttingar lämnar efter sig. Många, många!